(Previously on) Riksstämman

Så var en Riksstämma till ända. En väldigt grym sådan.

Jag har märkt att bloggen har halkat efter. Sommaren kom med sin ljuva semester och sedan kom hösten med allvaret och en hel del att förbereda inför Riksstämman. Alla dokument, rapporter, tal, framföranden, propositioner, allt skulle hinna bli klart – och det blev det också! Men det tog sin lilla tid och bloggen fick därför halka efter.

Men vad hände då?

Vi från styrelsen (tyvärr inte jag då jag och tåg inte riktigt vill komma fram vid samma tidpunkter) presenterade propositionerna, det minglades på påverkanstorget, motioner kom in, diskussioner trädde fram, plenum satte igång och mötet fortskred.
Det här var faktiskt i princip min första Riksstämma, så om alla läsare inte hänger med på allt är det inte någon jag kan peka finger på. Det hela med Riksstämman är just nog att vara där. Det skapades en sådan härlig stämning av att alla ville vara med, alla ville påverka, vi är ett förbund och vi vill alla framåt och strävar efter samma syfte. Den känslan är svårt att beskriva i text.
Det kom in många motioner under påverkanstorget (ett forum där alla möteshandlingar är sitter uppe, det är fritt för att kommentera, ”likea” och skriva egna motioner) utefter styrelsens propositioner. Vi i styrelsen fick överlägga länge vilka vi ansåg vara bäst för förbundet och förespråkade sedan även dessa.
Det blev mycket diskussion angående vår åsiktsprofil och vision, två grundpelare i vad förbundet är och arbetar för, vilket var otroligt intressant att lyssna på och ta del i. Det var många synpunkter och tankar, resonemang och tal som inspirerade mig och fick mig än en gång att inse vilka otroliga drivkrafter vi har i förbundet, hur stor potential det verkligen finns.
På mötet resulterade det i att åsiktsprofilen uppdaterades och att visionen ska utredas kommande mandatperiod för att förespråka hela förbundet på bästa sätt. Tvåårsmandatperioderna röstades även igenom med ett tillägg om en utredning. Vilket betyder att förbundsstyrelsen som väljs på Riksstämman år 2015 kommer att sitta i två år, istället för ett, för att få och arbeta med en långsiktighet i förbundet.

Emellan mötestiderna och allt inplanerat däromkring var det även plats för TED talks. Fyra duktiga talare berättade om sina områden – allt från hållbarhet till datorkemi – och inspirerade och motiverade deltagarna att fortsätta vara nyfikna och vetgiriga.
På lördagskvällen var det Open stage, där alla var inbjudna att dela med sig av något på scenen. Styrelsen spexade till det med ett sångnummer som öppnande akt följt av oerhört roliga och talangfulla pjäser, musikaliska framföranden och annat kul.

Efter ett avslut och avtackande begav vi nog oss alla iväg från Katedralskolan i Linköping med den där härliga känslan av att det vi gör betyder något, att vi är alla här, att vi tycker och tänker olika, vi vill olika, men vi vill ändå tillsammans och det vi vill är att naturvetenskap och teknik ska vara ett lika självklart intresse som sport och kultur och att alla ska få chansen att uppleva det.

Jag och mina kamrater i styrelsen vill tacka alla som kom, alla som gjorde det möjligt för oss att ha den här Riksstämman och alla som på något sätt bidrar till att förbundet är just det det är, TACK!

Nu väntar en lite kortare semester för mig innan det är dags för det som ser ut att bli min sista styrelsehelg och det slutgiltiga arbetet för mig i år. Men det får ni höra mer om framöver.

Verksamhetshelgen

Dagens inlägg kommer från min kära kollega, styrelseledamoten Jenny Sedhed. Hon skriver om verksamhetshelgen, både till er som var med och fick ta del av det roliga och även till oss som tyvärr missade tillfället.

Förbundet Unga Forskare hade 2-4 maj sin verksamhetshelg där aktiva i de olika verksamheterna fick träffas och en chans att umgås.  Efter middagen på fredagskvällen var det namnlekar som första check på listan, eftersom många aldrig hade träffats förut. När nervositeten hade lämnat rummet blev det en hel del andra lekar, bland annat maffia.

Efter frukost på lördagen var det dags för ekonomiutbildning för de som var intresserade, vilket var många! Eftersom schemat var fullspäckat höll många därpå möten inom de egna verksamheterna och då passade även styrelsen på att ha ett möte.

Helgen fortsatte och flöt på med teambuilding, en ledarskapsutbildning, möten, god mat, grillning och en hel del lekar långt in på nätterna.  Även styrelsen fick chansen att lära känna varandra bättre, med hjälp av de aktiva Axel och Gustav, på ett lite annorlunda vis. Våra kloka huvuden behövde slås ihop för att kunna lösa problem tillsammans, vi behövde lyssna på varandra eller fysiskt faktiskt känna på varandra.  Flytta tunnor, gå på lina som en grupp (här fick vi även lite publik!), och att inte kunna se eller att inte kunna prata satte gruppen på prov. Det var ett givande pass med en hel del skratt som krävde samarbete, lite fysisk styrka och tålamod.

Som styrelseledamot kändes det som ett riktigt bra tillfälle att träffa aktiva och få chansen att få större inblick i hur de olika verksamheterna planerar och arbetar. Det kan vara bra att under lite mindre seriösa förhållanden prata, diskutera om vad som kan göras annorlunda eller helt enkelt bara lära känna varandra.

Kansliet ska ha ett stort tack, som ordnade denna möjlighet för verksamheterna! 

Representation, reflektion, motion & aktion

Så var den 52:a upplagan av Utställningen Unga Forskare tillända.

Vi i Förbundsstyrelsen gästade både på invigningsceremonin med ett inledande inspirationstal av vår Ordförande Diana, deltagande på Avslutningsmiddagen med ett egengjort spex för Utställarna, representation på Prisceremonin och genom extrauppdraget som mentorer för Gnistans vinnardag i Stockholm.

Vi är många i Styrelsen som har kommit in i förbundet genom just Utställningen och känner därför en liten gnutta nostalgi när vi är där men även en oerhörd inspiration. Om jag får låna Dianas ordval, så känns det faktiskt som det finns ett stort hopp för forskar-Sverige när vi har en sådan otrolig kompetens ute i landets skolor, även om genomsnittet verkar dala (enligt PISA-undersökningen). Samtidigt så är det så otroligt roligt att se att vår verksamhet fyller vårt syfte så väl. Utställarna blir både inspirerade och agerar själva som förebilder och inspirerar besökare för naturvetenskap och teknik.

Jag och Diana var även på ett intressant och lärorikt seminarium för ledarskap i ideella organisationer på Grant Thornton. Där fick vi en bredare inblick i styrelsens ansvar och arbetssätt. Det var den tredje och sista delen i en serie om tre seminarium där vi lyckats knipa platser till två av dem. Lyckligtvis går dem igen till hösten så att vi kan få våran fulla lärdom och även ett tjusigt diplom.

I styrelsen arbetar vi nu för fullt med våra utredningar och planerar även för samarbeten och events som komma skall. Vi i ena utredningsgruppen söker även extrahjälp från er medlemmar i förbundet, så om ni känner er sugna på att ta del utav utredningsarbetet om Verksamheterna i Stadgarna är det bara att kika in på hemsidan där en fullständig utlysning finns för rollen. (klicka här -> http://www.ungaforskare.org/nyheter/2014-03-31/vill-du-medverka-styrelsens-utredningar)

Nästa vecka, söndagen den 13/4, är det även Förbundsstyrelsemöte på Kungliga Vetenskapsakademin, där alla givetvis får komma och se hur ett sådant möte går till. Kontakta mötesordförande olle.nordesjo@ungaforskare.org om ni är intresserade!

Under hela helgen kommer Förbundsstyrelsen att arbeta och utvecklas på den andra möteshelgen för FS 2014. Vi ser alla fram emot det och hoppas att det kommer bli lärorikt för oss alla och att vi kommer diskutera idéer och utveckla förbundet.

Fastän jag själv (Caroline) inte har möjlighet att medverka, på grund av en krockande kurs, är jag förväntansfull för vad som kommer att hända och också ledsen över att jag inte kan delta. Helgerna är intensiva och produktiva, det är då vi får träffas på riktigt, då diskussionerna går framåt som bäst och såklart då vi får ha våra Förbundsstyrelsemöten. Det är något värt att se fram emot, att få samlas allihopa och arbeta tillsammans för att få förbundet att nå sin fulla kapacitet – något som åtminstone jag tror är mycket större än vad vi kan hoppas på.

Förbundsstyrelsen 2014 är igång!

När man är ny på ett ställe får man passa på att hälsa både sig själv och alla andra välkomna. Så välkommen till Ordförandebloggen 2014. Jag som skriver heter Caroline och är styrelseledamot i Förbundet Unga Forskares Förbundsstyrelse 2014 tillsammans med David, Tove, Olle, Jenny, Aleksandra, Caspian och vår ordförande Diana. I styrelsen har jag bland annat rollen som Informationsansvarig och har då även ansvar för just den här bloggen.

Tanken är att ni som läser ska få en inblick i hur det är att sitta i förbundsstyrelsen och för att ha koll på vad det är vi gör.

Vi har nyligen haft vår första arbetshelg (efter vår första möteshelg i januari) på Förbundet Unga Forskares kansli i Stockholm. Det som skiljer arbetshelger från möteshelger är att vi har styrelsemöte på just möteshelgen och inte på arbetshelgerna, annars är de till upplägget rätt lika. Vi håller i massor med pass för varandra, för att utbilda, informera, väcka tankar och starta diskussioner. I helgen hade vi till exempel pass om vårt juridiska ansvar, vår arbetsplan och startade upp tre stycken utredningar för frågor väckta av våra medlemmar på Riksstämman. Vi har även teambuildingpass som går ut på att vi ska lära känna varandra och ha det lite trevligt och roligt efter allt arbete. På arbetshelgen gick vi iväg och bowlade vilket ledde till ett äventyr dagen efter för mig eftersom någon hade råkat ta mina skor. Jag fick traska tillbaks till kansliet i ett par väldigt häftiga bowlingskor som sedan fick bo på kansliet tills mina skor kommit tillbaka (efter en hetsig färd för mig och Aleksandra in till centrum för att köpa nya skor). Mycket fram-och-tillbaka-åkande blev det för mig, men jag vet inte om vi kunde haft en bättre teambuilding-övning med problemlösning och ”kris”-situationer. Dessutom blev det en rätt rolig grej av det och någonting jag sent kommer glömma.

Så kan det gå på en arbetshelg med FS!

Förutom utredningarna arbetar vi mycket med hur vi ska nå ut till både våra medlemmar, vår målgrupp och till övriga omvärlden. Vi har i nuläget kontakt med förbundets verksamheter Gnistan och Utställningen som styrelsen kommer att gästa och vi planerar inför Almedalen – efter fjolårets succé – och bollar med möjliga framtida samarbetspartners och event. Det finns mycket spännande på gång i förbundet just nu och vi i styrelsen försöker därför engagera oss så mycket som möjligt. För vad är vi utan våra verksamheter och projekt egentligen?

Än så länge kan jag säga att styrelseuppdraget har varit mycket mer intressant än vad jag trodde när jag gick in i det. Mina tidigare erfarenheter har varit från orkesterföreningar där besluten mest handlat om vart och när konserter ska äga rum. I jämförelse med FUFs styrelseuppdrag ser det då som minst sagt enformigt ut. Jag kan medge att jag gick in med känslan att jag skulle ”learn by doing” eftersom allting kändes väldigt nytt och främmande för mig. När all formalia och alla dokument dök upp blev jag först lite rädd om hur jag skulle kunna hålla reda på allting, jag som aldrig tidigare använt Goodle Drive eller TeamSpeak. Men det visade sig att det svåra i uppdraget inte är uppdraget i sig för mig, det är att veta när man ska sluta. Hur länge och djupt ingående kan man dyka? Hur mycket kan man och vill man utveckla och föra framåt? Det är alltid en svår fråga för mig, hur mycket kan man ta på sig och utföra?

Då kan man vara väldigt tacksam för att man har en hel grupp smarta och hjälpsamma personer med olika erfarenheter och tankar bredvid sig, som kan dela med sig om sitt, ge råd, hjälpa och framförallt som en kan samarbeta med.

Det är nog den lärdomen jag tagit med mig starkast efter min hittills tre månader långa mandatperiod, att jag inte behöver göra allt själv. Jag kan lita på andra och arbeta tillsammans med dem för att nå ett gemensamt mål, och det kommer säkerligen gå mycket snabbare och vara mycket roligare och mer lönsamt på köpet!

Det är inte projektarbetet/gymnasiearbetet där man själv ska prestera och arbeta fram den bästa rapporten själv, det är en gemensam ansträngning för att nå vårt gemensamma mål som just råkar finnas i Unga Forskares policy – att skapa förutsättningar för unga att utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik.